Du vet inte hur det är, kompis...

Är det okej att konstatera att man blir jävligt besviken när man ställt sig in på något? Klart det är. Det är ju synd om oss då. Men jag blev faktiskt inte särskilt besviken när du ringde återbud. För jag var redan full och kåt. Så därför sitter jag här och skrålar i kapp till gamla godingar och låtsas att jag är en 80-tals rebell. Känner du igen dig? Ditt gamla kräk...

Det är äckligt kallt inombords. Känslomässigt locked out. Jag har en farlig förbindelse för skojs skull som kostar dig mer än mig. Jag själv samlar material till en själupplevd best seller medan du går runt och leker kär på låtsasmoln. Jag lallar efter pipan och låtsas vara med när jag i själva verket har andra, så mycket större planer för mig själv. Jag ser ljuset i tunneln och dunkar mig själv i axeln för att jag lyckats igen. Jag har återigen lyckats bevisa för mig själv vad jag förtjänar. Ni andra kan ruttna i er skit, men jag ska uppåt. Up, up, up. Denise rising...