F

Jag känner. Som fan. Vad gjorde de sista nio månaderna med mig egentligen? Det har varit tomt. Nu har jag äntligen nått min peripeti. Gode gud, vad jag känner! Jag känner dig. Dig och mig. Jag suddade ut dig ur mitt liv utan att tänka efter ordentligt. Blev offer för min egoism. Det tog mig nästan ett år att inse att jag gått i snön utan kläder. Det är numera vår, men jag fryser. Jag börjar inse att jag ljugit för er och mig själv. Jag är faktiskt inte ensam... Sen finns det såna som man tagit en paus ifrån och som man trodde att man inte behövde. Men jag är trött på att vara feg och statisk i mina beslut. Jag har ändrat mig, insett saker och förstått att jag visst vill ha dig i mitt liv. Och jag vill säga tack. Tack för att du kom tillbaka!