Jag inser med ens att jag hållit käften alldeles för länge. Så utan vidare väsen tänkte jag kika in lite snabbt och ge er senaste informationen:
Jag mår skit.
Ja, du läste rätt.
Mår som en överkörd kompis, om jag ska fördjupa mig i känslan. Anledningen är enkel; det har varit lite mycket nu. Och Denise behöver gå en kurs i hur man hanterar motgångar om hon ska överleva de kommande åren. Märk väl hur jag talar i tredje person. Det gör bara folk som lider av storhetsvansinne...
Hur som haver, på söndag åker jag ner till familjen. Det var längesen jag längtade ner så här mycket! Jag håller på att fixa det sista innan jag tar semester ett tag och inser att det senaste halvåret har varit lite utav en katastrof inombords. Vad fan håller jag på med? Och ännu viktigare; vad fan glor jag på?!?!
Jag har sagt det förr och jag säger det igen; FAN VAD GÖTT DET SKA BLI MED VAKASYON!! Och när jag kommer hem, ska jag vara läkt. Allt annat är orimligt. Jag måste hitta motivationen och finns inte den på flygplanet, jag då hoppar jag fallskärm och hoppas att den aldrig vecklas ut.
Sen ska ni veta det också, att jag är expert på att tycka synd om mig själv. Ni vet, jag kan sitta och titta in i en vägg i timmar och sura och gråta krokodiltårar för att jag tycker att jag "förtjänar bättre". I själva verket gör jag nog inte det, eftersom man måste jobba för det man vill ha, och det har jag väl inte gjort helhjärtat, påminner mest om en hal ål som bara glider med längs diskbänken. Det är därför jag flyr fältet ett tag. Vill inte se eller vara en del av fester, sömnlösa nätter, fylla och tillfällig bekräftelse. Jag vill vara ifred och tänka ut hur nästa kapitel ska se ut.
För mig blir det nyår när jag kommer tillbaka, för det här är inte riktigt jag. Jag har varit någon annan alldeles för länge för mitt eget bästa!
Hajder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar